Do the cripple walk!
Åh vad arg jag är på mina knän.
Jag var ute och gick till och från stan för nån dags sen, i djupsnö eftersom dem inte plogat vägarna.
Såklart så la mitt knä av efter en halvtimme eller så så jag fick halta mig fram resten av vägen.
Som toppen på moset halkade jag till, och sträckte något i vänster knäveck. Ingen aning om vad som hände.
Men det har blivit värre.
Och nu är jag en liten krymplig som haltar och kan inte stödja på höger eller vänster ben.
Detta gör mig jäkligt irriterad eftersom att mitt ena knä har en förmåga att svullna upp och gå sönder så fort jag rör mig en längre stund. Jag har alltid haft problem med detta knä men nu senaste året har det gått överstyr.
Detta gör att jag inte kan träna, tränar jag så svullnar det upp och jag blir liggande tills det gått över.
Sen blir det bara en ond cirkel.
Den konstiga svullnaden i knävecket, vet jag inte vad det är men hoppas att detta går över idag då jag rör mig minimalt.
Sofie kommer snart till min räddning och ikväll ska jag lära mig gå på kryckor.
Det blir spännande. Har aldrig gjort det förut så vi får se hur det går.
Min PMS verkar också krypa sig på så ni kan tänka er hur arg jag är över minsta lilla dom här dagarna.
Jag rör mig lite som en pingvin.
Så det är vad jag ägnar dagen åt. Sitta still och käka värktabletter.
Crap!
Kommentarer
Trackback
